Ord & kärlek

Tre dagar i rad har skruttan lyckats kissa i pottan, och säga till nör hon är kissnödig. Hon är dock inte helt pålitlig, två par nerkissade trosor innan klocksn var nio gjorde att blöjan åkte på igen.

Lillebror har nämligen varit grinig i natt, två timmar har jag sovit, och sambon är sjuk. Nu kommer dessutom svärföräldrarna på besök, har krävt hämtning vif T-centralen.

Nu sitter jag här, lite piggare efter promenaden och med en kopp kaffe, och framför allt - en bebis som äntligen sover. Är det bara min bebis som aldrig somnar vid bröstet? Eller somnar och somnar, jotack, men han vaknar ju så fort jag rör honom en milimeter.

I går kväll somnade han och jag inne hos skruttan vid strax efter åtta, kvart i nio vacklade jag ut därifrån och somnade i soffan istället. Vid tolv sa älsklingen åt mig att han skulle gå och lägga sig, vilket såklart innebar att jag bebisen vaknade också - jag rörde mig ju. Ammade, och han vägrade somna om. Vid ett lyckades han äntligen, men då vaknade skruttan med växtvärk och var jätteledsen. Efter alvedon vid halv två (det var först då hon gick med på det) så somnade vi om alla fyra. I samma säng. Klockan fyra var det tydligen matdags för bebis igen, och även då vägrade han somna. Tjugo över fem kunde jag äntligen somna om, men redan klockan kvart i sex var det dags igen... Då gav jag upp, ammade, gick upp och duschade - och tänk, under den tiden hade jag en nöjd bebis i babysittern, kan knappt tro det.

Idag är det bvc som gäller, får se vad som sägs. Hoppas att han går upp i vikt i alla fall, jag ammar ju för sjutton varannan timme eller oftare hela dagarna.

Idag blir det inte mycket gjort, jag är trött efter två dagar ensam med två barn, igår kom älsklingen hem först efter åtta. Har legat och sovit med lillebror i en dryg timme och är alldeles mosig i huvudet. Snart dags att ge sig ut i all snö igen, har snöat ett par decimeter i natt.

Det funkar halvbra här hemma nu. Mornarna har gått bra, med viss assistans från pappa har faktiskt båda barne nlyckats få nya blöjor, kläder på kroppen samt frukost, tandborstning och hårborstning. Jag har däremot inte lyckats duscha inom tidsramen, inte heller äta något ordentligt. Vi kom till och med i tid till dagis idag, trots halv snöstorm.

Kvällen däremot blev ganska jobbig, då lillebror vägrar vara någon annanstans än i famnen. Hur får man en trotsig 2,5-åring att klä av sig kläderna, klä på sig pyjamasen/nattlinnet och ny blöja, hur lagar man middag och skakar ihop en vällingflaska - allt detta med en arm och en bebis som vrålar om man ens gör en ansats att lägga ner den? Igår kom älsklingen hem strax innan sju, men det lär ju bli många senare kvällar redan denna vecka.

Idag tänkte jag förbereda sallad och bara koka färdiga tortellini, trist men lätt, och fixa en vällingflaska som får stå i kylen nu. Lillebror har nu sovit i 15 minuter i mjukliften, efter 40 minuters ammande och tjugo minuters famnliggande. Hoppas på att han blir där i alla fall tills det är snart dagisdags, nu har jag ju kunnat äta lunch i alla fall. Tvätta håret vore ju inte fel det heller.

Usch, det har varit ett jobbigt dygn. Inte så mycket för bebisens skull, men skruttan. Hon testar allt hon kan, och särskilt när jag sitter och ammar och inte fysiskt kan hindra henne från att göra sådant hon inte får. Som ta flingor med händerna, slå med skeden i filtallriken så fil skvätter över allt, gallskrika vid matbordet bara för att med mera. Dessutom vägrar hon ta av sig nattlinnet och  ta på sig kläderna så det blir bråk om allting. Hormontårarna flödade under förmiddagen för jag kände mig så maktlös. Sen somnade bebisen en stund som tur var, så jag kunde sparka lite fotboll med skruttisen, och efter lite lektid så blev det bättre. Annars är hon bara snäll och gullig mot bebisen fortfarande.

Bebisen då? Han sov tre och en halv timme i ett sträck i natt, men under förmiddagen har det varit väldigt mycket amning. Nu har han dock sovit så länge igen att jag hunnit både äta lunch i fred med resten av familjen, samt städa undan lite här medan de andra är och handlar. Och få lite internettid!

Troligen är bebisen en Teodor, precis som vi tidigare tänkt, men det är svårt - allvarliga beslut som ska tas! Jag hoppas att det inte är får krångligt att säga, meningen är ju att han ska heta det, inte Teo.

Vad tycker ni, passar Corinne och Teodor ihop?

Lillebrors första utfärd idag. Vi var tillbaka på sös för puk-test och vägning, skumt och jobbigt att det inte går att göra på närmare håll men så är det. Allt var i alla fall fint med lillebror, så jag kan fortsätta känna mig lugn. Han äter bra och sover bra, och är knappt gnällig över huvudtaget, allt som varit har gått fort och lätt att lösa med lite amning.

På vägen hem stannade vi till och köpte med kinamat hem från bästa kinarestaurangen, den i Hammarby Sjöstad. Mums. Där finns också en alldeles fantastisk godisaffär, så tyvärr blev det en fullmatat påse som följde med hem också.

Nu sover båda barnen, stackars skruttan har det inte så lätt just nu. Hon är ändå alldeles fantastiskt gullig mot lillebror, det är mer mig hon trotsar mot när hon inte får samma tid med mig som tidigare. Sötnosen...

Nu är min älskade lilla skrutta verkligen frisk, eftersom hon börjar säga massa roliga saker igen. Igår när jag stod och plockade ur diskmaskinen kom hon fram till mig och sa allvarligt: "Mamma, jag tänker inte bada." Hrm tänkte jag, som inte ens hade föreslagit henne det, men svarade pedagogiskt "Nej, men då måste du duscha." "Annars kommer polisen" säger skruttan, och jag hade svårt att hålla mig för skratt.

Jag är alltid lika optimistisk när det gäller skruttans sjukdomar, trots att jag vet att det i stort sett alltid sitter i nästan en vecka när hon blir sjuk. Jag tror hon har ont i halsen, dels för att hon säger att hon är lite sjuk i halsen, men också för att hon inget äter. Provade med glass - halva gick ner. Godis funkar inte. Välling sisådär. Fil utan något alls i gick ner några skedar av i morse, men äppelbitarna spottade hon ut. Lunchen och middagen rörde hon inte ens besticken till.
Vi är i alla fall hemma även idag. Jag mår bra nu, förutom lite snorighet. Har till och med sovit i natt, vilken lycka! Ryggvärken höll sig på avstånd, enda smolket i glädjebägaren är som vanligt halsbrännan som på nytt fick mig att kräkas igår. Irriterande, jag ska ju egentligen ta mina järntabletter eftersom hb:t sjunker som en sten när jag inte gör det, men att klara mig utan halsbrännetabletter i två timmar efter det känns som en omöjlighet.

Grattis säger jag bara. Hon hänger inte med på orsak och verkan, eller handling och konsekvens, vilket gör att min frustration bara växer. Hon har fått för sig att det är jättekul att hälla ut det glas med dryck som hon har vid lunchen, rätt över bordet. Hon vet att hon itne får, men slutar inte. Nu fick hon gå in på sitt rum och stanna där en stund. Tja, om det hade varit ett straff så visst, hon leker för fullt och skiter högaktningsfullt i att det skulle vara något negativt. Jag får i allafall en stund över för mig själv.
Har stoppat i mig en alvedon igen eftersom jag kände mig så risig igen. Kanske därför tålamodet inte är på topp?

I vårt hus har vi något knas med blandaren i duschen, så det går inte att duscha riktigt varmt, vattnet blir som bäst lite mesljummet om man inte har spolat vatten i 45 minuter eller är den som är nummer fyra på tur, vilket aldrig händer eftersom vi bara är två vuxna och ett barn här, och de första som duschar gör det fort på grund av det kalla vattnet. I början när vi precis flyttat in var jag jättesur och ville fixa det precis på en gång, men sen har jag liksom vant mig. Nu på vintern så badar jag istället i stort sett bara, och så får det vara tills vi tagit tag i saken.

Skruttan däremot, som alltid badat, simmat och lekt så mycket i badet att hon aldrig velat gå upp har de senaste två gångerna jag försökt stoppa henne i vattnet blivit hysterisk och ropat att det är "smulor" i vattnet. Och fråga mig inte vad det är för smulor hon ser, jag ser då inga. Någon gång har hon haft med sig strumpludd ner i vattnet (från fötterna såklart) men det har varit lätt att ta bort. Nu vägrar hon ens sätta sig i vattnet utan lyfter på fötterna och försöker klättra ur karet. Senast fick jag duscha henne istället, vilket inte är populärt - hon avskyr vattenstrålarna mot kroppen. Allt detta inenbär att jag inte vet riktigt hur jag ska göra. Lilla smutsgrisen, det funkar ju inte att aldrig tvätta sig... Badhuset till helgen kanske?

Skruttisen har hostat massor på dagis de senaste dagarna, och inte sovit något tydligen. Hemma har hon dock lekt som en galning, klätt på och av mina gamla barbies och sina sylwain-familiesdjur, byggt tågbana och suttit och sjungit på sitt rum. Hon har en otrolig fantasi, och leker så att man bara hisnar.

Bebisen däremot är ganska lugn numera, håller väl på att förbereda sig för sitt livs utmaning kan jag tänka mig... Har haft lite ont idag, en del i bäckenet, en del i ryggen och en del i magen, så det börjar kännas lite tungt. Har ändå bara gått upp till 58 kg, dvs åtta kilo totalt. Förstår inte vart allt godis jag sätter i mig tar vägen? Igår var det en dubbel twix från Fredells storpack, idag ett par wienernogat, lite bulle och några kvarglömda chokladknäck sen i julas. Kvällen innan det så satte vi i oss en ostkaka med jordgubbssylt - en tredjedel i min mage och två i älsklingens.

Jag kommer få en sockerberoende bebis, suck.

Lilla skrutt är väldigt inne på bebisar just nu. I förrgår så hade hon kommenterat en dagiskompis bebissyskon med

"Hon vill inte ha någon napp, hon vill bara ha sin mamma" och igår när de sjöng allas namn i namnsången de brukar sjunga så ville hon att de skulle sjunga om bebisen också.

Igår när vi skulle hem från dagis fick hon ett rejält trotsutbrott och en av pedagogerna kom ut och frågade hur det gick. Kan bli lite trött, hon sa ungefär "inte för att jag tror att du inte klarar situationen men vi tänkte på stora magen". Såklart jag klarar situationen, det är ju inte första gången hon trotsar. Men jag sa väl något om att det ibland är svårt att veta om det bästa är att bara stå på sig och att veta när det går att resonera. I morse sa en annan av pedagogerna att de hade tagit upp det på kvällsmötet, känns lite skumt. Å andra sidan så vet de att vår skrutt har en tendens att bli rejält arg när hon tappar humöret...

När jag faktiskt försökte göra ett inlägg häromdagen, så funkade ingenting och det blev inte heller något inlägg. Jag är lite stressad, men har mycket att skriva om, så jag hoppas återkomma ikväll.

Har en unge trotsig till tusen hemma, och massor att göra på jobbet, men tiden går fort i alla fall.

Skruttan har varit sjuk igen, eller sjuk och sjuk. Förkyld med feber någon natt, och tydligen en dag på dagis. Gnällig och grinig, trotsig och sur. Det hela utmynnade i en halvkonflikt med dagis, som ringde älsklingen och sa att skrutt hade feber, men när jag kom hem så var det inte så, och det var bara tre timmar senare. Jag håller med om att hon säkert var jobbig att ha att göra med, trött, hängig osv, men de borde ha kunnat låta henne ta det lugnt men ändå vara där.

I alla fall hade hon ont i örat natten till igår, och igår under dagen, så idag var hon och jag på vårdcentralen, under mycket skrik och bråk. Såklart är det ingenting, men just när det är örat så vill vi inte ta risken. Idag har dagis planeringsdag, så det var bestämt sen länge att vi skulle vara hemma hon och jag, synd bara att jag missat så mycket jobb denna vecka.

Igår var det lucia på dagis, skrutt satt i favoritfrökens knä och tittade storögt på de stora barnen när de sjöng, själv var hon knäpptyst. Det blev lite foton tagna, men tyvärr inga som blev såvärst bra.

Målaren har varit här och fixat det sista i köket, så när skrutt har vaknat blir det lite pepparkaksbak. Jag var bekväm i år och köpte ett färdigt pepparkakshus som vi satte ihop och dekorerade med kristyr, strössel och silverkulor (jag tog det vi hade hemma), men pepparkaksdeg har jag i alla fall gjort. Det känns overkligt att det så snart är jul...

Såhär såg det ut för oss när det var som värst, nu har vi kunnat bära upp en del grejer och fått lite skåp klara som vi kunnat lägga in grejer i.



TV-rum/sovrum/lekrum



Matplats samt skruttans rum



Arbetsrum/garderob



Tvättstuga/kök

Jag hann jobba en förmiddag den här veckan innan dagis ringde, och nu ligger en liten prickig tjej i andra soffan och sover. Trist med pengarna, och jag har massor att göra på jobbet, å andra sidan så är jag rätt trött och det kändes väldigt lyxigt att få ligga kvar i sängen lite längre i morse.

Idag kom våra golv, 28 paket som jag och älsklingen var tvungna att få in i huset på kortast möjliga tid eftersom det började regna i samma ögonblick som DHL-killen lastade av dem. Och jag som inte ska bära så mycket... Nu blev det ju inte så tungt eftersom vi var två på varje förpackning, och älsklingen tog ungefär hälften helt själv för att avlasta min rygg som började göra väldigt ont väldigt fort.

Nu ska jag surfa in på famijeliv en sväng för att sysselsätta mig när skruttisen sover.



För tinys skull- födelsedagscykel!

... för jag har varit på föräldramöte. Inget egentligt nytt framkom, och jag kände mig som en alien bland de andra föräldrarna. Å andra sidan så blev jag än mer övertygad om att vi har det bästa dagiset i hela världen. En fantastisk kvinna som lagar maten och bakar brödet på plats, engagerad personal, mycket fokus på fri lek, lagom mycket säkerhetstänkande och så härligt positiva jämt.