NU

Om bara ett par timmar, eller nu om jag så väljer det, startar semestern. Så skönt, det är första gången på länge jag har semester på riktigt, förra året var jag föräldraledig hela sommaren, och året innan det höggravid så semestern var mest en inledning på föräldraledigheten. Den här speciella känslan infann sig inte i alla fall.

Det kommer troligen kännas tomt istället, när semester inte blir som jag tänkt mig.

längtar bort

Semester om bara två dagar. Jag längtar så det känns i hela kroppen. Bara det där med att slippa gå upp precis när klockan ringer, kunna ligga i sängen eller soffan och mysa en stund, ta långa promenader...

Hoppas det blir lite sommar också.

lekplats

Jag är helt ensam på jobbet nu, ingen annan har kommit, så jag passar på att blogga lite när jag sitter här för mig själv.

Mamma och skruttisen har hittat en jättefin lekplats som ligger väldigt nära, med en gullig nyckelpigerutchkana, en flugsvampskarusell, snigel och grodgungor och ett litet villa villekulla-hus i sandlådan, förutm ett klätterspindelnät och en totempåle, med en härlig vinbärsbuske mitt i allt. Som ett litet sagoland...

semester från bloggosfären

Jag har lite semester från bloggen, delvis frivilligt. På dagarna är det svårt att hinna med eftersom jag fortfarande jobbar, och på kvällarna är älskade mamma hemma och jag vill bara umgås och inte ägna tid åt datorn. Det är rätt troligt att uppdateríngarna här blir lite sporadiska eftersom vår semester börjar nästa vecka, så planen är ju att vi ska vistas utomhus och göra roliga saker.

Jag är i alla fall i vecka nio nu, åtta plus något, och har lyckats fixa en inskrivningstid. Det verkar vara tight med tider på mvc, men det är ju sommar så det är väl inte så konstigt. Så nu ska jag gå på min födelsedag, innan jag hastar vidare till frisören. Älsklingen får alltså lite tid på sig att fixa tårta.

Illamåendet är mycket bättre, hoppas att det redan har lagt sig, det skulle vara så skönt. Det är ju en barnlek om jag får må så här bra. Det behövs, nu när jag inte bara har jobbet att klara av utan allt hemma också.

Hoppas att jag återkommer någorlunda snart!

härmapa

Det var ju tråkigt att Emma skulle skriva att hon känner sig oinspirerad idag, för det gör definitivt jag också. Och eftersom jag läste det där innan jag skriver det här, är det jag som blir härmapan resten av kvällen.

Tråkväder, tråktv, tråkälskling som jobbar sent idag igen, tråkjobbet med att göra ekonomiassistentens hjärndöda jobb (ursäkta alla ekonomiassistenter) med aptrista fakturor medan hon är på semester, tråköstermalmsfamiljer som åker ut i skärgården och till Frankrike hela somrarna och gör att det inte händer något på jobbet, tråktvätten som jag måste hänga och tråkstädningen som jag måste ta tag i.

Jag tror istället att jag ska hämta min nästan utlästa Patricia Cornwall-bok och läsa ut den. Offer utan namn heter den, käpte den för 29 kr på Ica maxi i helgen ,den är tio år gammal och det känns lite udda att läsa den när jag vet vad som händer med Kay Scarpetta, Lucy och Benton Wesley i senare böcker. Jag har dock inte läst den här förut, det är ju ett plus. Annars är jag ju som de flesta som känner mig en mästare på att läsa om böcker sådär hundra gånger, som gamla vänner man fikar med en gång i veckan.

För övrigt somnade skruttan ensam i egen säng i kväll, tio i åtta, för första gången sen innan semestern som effektivt tog död på våra fungerande rutiner.

Premiär!

Så var det dags för en mindre rolig premiär.

Första morgonen hela frukosten (ok, två tredjedelar av den) kom upp igen.

Kanske handlar det om att jag äntligen satte ord på min rädsla. Det enda jobbiga är att jag hade lite halvångst på vägen till jobbet och små tvångstankar om att springa in på MacDonalds vid Slussen och kräva att få gå in och kräkas på deras toalett. Det gjorde jag inte och det behövde jag till slut inte heller.

Jag har i alla fall bestämt mig för att detta ska vara första och enda gången. Nu ska jag göra allt rätt för att slippa mer.

påminnelse

lindak påminde mig om dne finfina uppfinningen galltvål. Var har jag lagt min? Den räddade ju alla skruttans kläder innan vi flyttade till huset. Måste leta rätt på den, eller köpa en ny. Tänk vad mycket kläder jag förstört i onödan.

Det enda dåliga med den är att jag faktiskt tror att det är någon typ av animalisk inälva i den, det låter som det på innehållsförteckningen. Jag hittar ju som sagt inte min, så jag googlade lite och kolla här:

Endast naturliga ämnen ingår i GALLTVÅL. Den är helt biologiskt nedbrytbar och inga konserveringsmedel eller parfymer är tillsatta.
Tvålbasen består av vegetabilisk kokosolja och palmolja som är ekologiskt odlade i ett Fair Trade Projekt i Brazilien och Dominikanska Republiken.
Inga genmanipulerade råvaror ingår i GALLTVÅL.
Klorofyll är en beståndsdel som ger GALLTVÅL dess gröna färg och även hjälper till att ta bort fläckar från gräs.
GALLTVÅL är ej testad på djur, varken direkt eller indirekt.
Oxgallan gör att GALLTVÅL är så effektiv på olja och feta fläckar eftersom gallan är naturens eget sätt att bryta ner fett.
Hållbarheten är obegränsad. Tack vare att oxgallan kommer i kontakt med tvålbasen förhindras all tillväxt av microorganismer.


Urk. Läs inte, bara tvätta.

något rätt måste jag ju göra i alla fall

Den stora skillnaden med att vara gravid denna gång är att jag inte har ringt mvc för inskrivning än, jag har ingen koll på vilken vecka och dag jag är i och jag kan inte gå och lägga mig och sova efter jobbet. Jag verkar inte heller ha lärt mig något, det var ju trots allt i början av 2006 jag var i detta stadie senast. Detta säger familjeliv om "min" vecka:

Kroppen: Det är bra att äta lite och ofta, magens matsmältning är långsammare
än förut och ger ofta upphov till gaser och att man känner sig uppsvälld eller obehagligt mätt.

JAHA! Nu förstår jag. Det är inte jag som är tjock. Det är gaserna. Jag har lyckats göra rätt, förutom det där med att äta lite. Jag äter mycket och ofta istället.

Jag vet, jag är jobbig, men jag har aldirg påstått att den här bloggen skulle handla om något annat än mig.



Jag?

matvanor igen

Jag försöker förbättra mina matvanor, och hoppas att jag lyckas. Försöker äta en smörgås istället när det gått två-tre timmar sedan jag ätit senast för att kväsa illamåendet, och det verkar lyckas - jag har ju ännu inte kräkts en enda gång. Jag hoppas att jag uppfyllt min kräkkvot många gånger om under tidigare graviditeter, så att jag slipper det nu. Samtidigt så gör de erfarenheterna att jag är väldigt rädd för att börja, det känns som om blir det så så är jag bortom all räddning sedan. Nu skulle det ju kännas mycket värre, med en soon to be tvååring att ta hand om förutom jobbet och huset att sköta.

Ikväll blev det alltså som omväxling mot mina mackor med rökt kalkon en med en favoritkombo - mjukost och smörgåsgurka.

Älsklingen jobbar dock över ikväll, så jag tror att jag trots det har svårt att hålla mig ifrån godispåsen. Vi får väl se. Måste väga mig i morgon och se om jag får en chock och måste tänka över mina val eller inte, magen känns i alla fall redan som en ballong.

hon var punktlig!

Precis det här skrev jag tre veckor innan skruttan föddes i bloggen på familjeliv:

"Exakt tre veckor kvar till
bf idag, om nu denna bebbe har lust att vara punktlig, det vet man ju aldrig.

Har haft en del sammandragningar idag, lite skönt nästan, för jag tycker inte det varit så mycket sådant som jag märkt av tidigare. Skönt att känna att det händer något. Var ute med sopsorteringen i morse, och kunde knappt gå då, så det har fått bli en lugn förmiddag. Nu är det dock lunchdags, sen måste jag ta tag i städningen som jag tänkt ägna dagen åt. "

Tänk att hon hade lust att vara punktlig, hon kom ju precis på dagen.

värsta helgen

Åh, det har nog varit den värsta helgen sen skruttan kom tror jag. Hon har haft massor med förkylningsblåsor i munnen, och gnällt, gråtit, skrikit, konstant hela helgen. Dels för att det gjort ont såklart, men i förlängningen också för att hon inte kunnat äta och därmed blivit hungrig och inte kunnat sova och därmed blivit trött.

Och älsklingen var allergisk och trött och jag var trött och illamående och vi småbråkade, gnällde, storbråkade hela helgen till soundtracket av skruttans gnäll.

Idag är hon hemma från dagis och det spöregnar. Så jag tror jag ska undvika att skriva mer nu för att ingen ska bli neddragen i mitt svarta hål.

perspektiv på gnället

Jag hade lust att skriva ett lagom gnälligt inlägg om illamående och trötthet, jobbtvåg och läckande bajsblöjor, men så råkade jag hamna på den här bloggen. När man klarar av att vara så härligt positiv och glad, och leva livet så fast man mår skit på grund av en cancersjukdom, då ska jag inte gnälla för lite illamående och trötthet, som dessutom med största sannolikhet kommer ge mig en härlig bebis om ett antal månader.

Skäms på mig!

jag har ett porrfilmsnamn

Nu har jag slutat jobba, och har alltså tid att surfa runt lite. Hamnade i en tråd på familjeliv, där någon bad de läsande svara på vilket namn som var finast av två alternativ, varav mitt namn var ett.

Hrm.. kan ju säga att det inte var många som gillade mitt namn... Omdömen som "hmm..mindre fint", "porrfilmsnamn", "gillar jag inte alls" med mera.

Oups.

vem kom först? Pernilla eller nissen i P3?

Jag har faktiskt lunch nu, så jag FÅR blogga!

Bloggkommentatorerna skickade vidare mig till Pernilla Wahlgrens blogg, där jag läste detta inlägg. För er som inte orkar klicka er vidare kan jag ju berätta att de var på väg in till sjukhus då lille sonen var blå på benen, innan de insåg att det bara var nya jeansen som färgat av sig.

Det är bara det att under resan hem från Gävle förra veckan så lyssnade vi på P3, där människor ringde in och berättade om knäppa läkarbesök. En ung kille ringde in och berättade att han en dag varit liksom blåskimrande över hela kroppen och blivit livrädd och så åkt in till sjukhuset. Ingen hade hittat något fel, utan skickat honom vidare till ett större sjukhus och ytterligare läkare innan till slut en läkare tagit sig för att gnugga honom på armen (eller vad det nu var för kroppsdel) och upptäckt att den normala hudtonen kom fram. Summan av det hela var att stackarns lakan färgat av sig.

Men nu kan jag ju inte låta bli att undra - vem kom först? Pernillas historia eller P3:s? Och duschade aldrig killen i de blå lakanen?

 Bild från smurfarnas officiella hemsida

Jag jobbar!

Och det går bra, jag har motivaton! Så hej då på en stund. Efter dagis åker vi nog och badar!

detta med maten

Barn gör inte alltid helt logiska saker, och ibland undrar jag om kräsenhet är biologiskt på något sätt. Skruttan har ätit precis den mat vi äter i ett år nu, men idag började hon peta bort löken ur köttfärssåsen. Skumt. Och innan maten var klar stoppade hon i sig nästan en hel paprika i bitar, men hon petade bort dem från tallriken sen.

Logiskt? Nej.

en liten konstnär

Imorse ritade skruttan en teckning. När de nvar klar tog hon den i handen och sprang till pappa med den.

- "Titta, fin!" ropade hon. Sen försökte hon sätta upp den på vardagsrumsväggen vilket inte gick så bra. Til lslut satte jag upp den på hennes sovrumsvägg. En mäkta stolt tjej satte sig under den och log med hela ansiktet.

googlade lite...

... och insåg att det enda resultat som fanns på KNÄCKBANAN var älskade rhoenas blogg!



Det är väl bara att låta världen tacka och buga för vår mamma som nu förmedlar denna fantastiska godsak ut i världen. Här kommer RECEPTET:

För 2-4 personer beroende på hur hungrig du är

2-3 bananer

Knäcksås:
Koka ihop 60 g margarin, 3/4 dl socker, 1 dl hackad sötmandel, 1 msk mjöl och 2 msk mjölk.

Lägg bananerna delade i fjärdeldelar i en form, häll såsen över. ÄT, gärna med vaniljglass.

ätandet fortsätter

Förra gången gick jag bara upp tio kilo, så jag tänkte slå det rekordet nu. Med en startvikt på femtio så räknar jag med.... hm... ska vi ha en liten gissningstävling? 70?

Frukost är inte alls bra för mig, då har jag svårt att äta, men nu har det ju gått ett par timmar. Hittills har jag bara petat i mig ett knäckebröd a´la naturell som mellanmål, men jag var nyss i kylskåpet och spanade. Tyvärr hittade jag inget jag var sugen på så jag passade på att hämta knäckbananreceptet. Hallå, det är ju banan! NYTTIGT!

Tack busstrejen för att jag får jobba hemma och ägna arbetstid åt att äta i tanken. Nu sitter jag här och skriver eftersom mitt e-skrivbord har bestämt sig för att bråka med mig, så det är lite svårt att jobba. Tack e-skrivbordet. Jag har ju fullt upp med att stilla den oroliga magen.

jag är ett svullo

Idag har jag ätit mer än vad jag trodde var möjligt. Och ändå funderar jag fortfarande på den där knäckbananen som jag för en timme sedan valde bort till förmån för varma mackor med makrill.

Om det fortsätter såhär är det inte bebismagen som kommer först.

Laj, laj, laj... en Dagens

Väder     SOL!!! Såklart två dagar efter att vår tidiga semestervecka är över och förbi.
Humör   Uppgiven - alla måsten hemma tar över mitt liv. Disken, tvätten, gräset och sanden på golvet...
Planer    Tvätta, steka färdigt resten av pannkakssmeten och förhoppningsvis trycka i mig lite knäckbanan.
Kläder   svarta cigarettbyxor och rosa linne.
Smink    Räknas ett dygn gammal mascara?
Hår         uppsatt
Känsla   Stress - busstrejk, komma ikapp hemma, njuta av sommaren, jobba, vaccinera mig...
Problem   Vår långsamma kassa tvättmaskin. Längtar ny!
I-landsproblem  Att busschaufförer strejkar så jag måste cykla fem kilometer för att sedan åka en timme till jobbet. Skunk också.