jag levde på hoppet

Jag hade ju hoppats på snö idag, alla nyheter påstod ju det, men det är bara extra grått och trist ute. Inte för att vi ka ngå ut, även om skruttisen börjar bli bättre, hon har fortfarande koppor av den smittande varianten kvar, även om det bara är några stycken nu.

Däremot så är jag ungefär tröttast i världen efter att knappt ha stuckit näsan utanför dörren på hela veckan. Jag kan inte låta bli att tänka på
finnjonna, som inte bara är inne, utan också i liggande tillstånd dagarna i ända. Man får vara glad för det lilla, på måndag kan jag förhoppningsvis gå till jobbet igen.

Har tittat på foton på skruttan som nyfödd, och längtar efter att snosa bebis nu. Tur att tiden går fort.

Måste skryta lite också, om min allra bästa skrutta: hon lägger hela sitt Mollymus-pussel alldeles själv, det är på hela 12 bitar! Och bara två år. Jag har närt ett geni vid min barm. Hahaha...

Jag jobbar!

Och det går bra, jag har motivaton! Så hej då på en stund. Efter dagis åker vi nog och badar!

orättvist lycklig

Ibland behöver jag bara lite perspektiv på tillvaron. Jag insåg idag att jag faktiskt har mitt drömliv. Det är lätt att gnälla när vi trots två bra löner får svårt att betala alla räkningar, när stressen smyger sig på och vardagen bara är grå, när skruttan gnäller och jag och älsklingen beter oss som om vi vore på hennes nivå.

Men å andra sidan: jag bor i staden som jag som ung drömde om att få bo i. Jag har en under bar dotter och sambo, och ett härligt hus med en stor trädgård. Jag har ett jobb som är roligt och dagarna bara rusar iväg. Jag har vänner som jag har valt själv och trivs fantastiskt med.

Det finns inte så mycket mer att önska av livet, förutom mer av allt då. Och så missnöjd vägrar jag bli.

så mycket jag skulle vilja

Ibland har jag bara så många frågor att ställa och så mycket saker att tänka på. Då är jag glad att denna blogg är så anonym som den är. Samtidigt så känns det lite fegt - själva poängen med en blogg är väl att den ska vara personlig? men hur mycket ska man lämna ut av sig själv i offentligheten? Som det är nu så stoppar jag mig rätt ofta från att skriva vissa saker, trots att bilderna på mig är få och små, och att mitt namn bara skymtar någonstans i någon kommentar.

Vi är på väg mot andra dagisdagen på nya stället. Det gick hur bra som helst igår, personalen är helt imponerade av vår skrutta, haha, och vi träffade hennes första inskolningsfröken på väg hem, hon blev alldeles lycklig när hon fick veta att skruttisen skulle börja på hennes nya dagis.

Skrutt leker mestadels med dockvagnar numera, men just nu sitter hon med legot. Hon sjukger ofta för sig själv, pratar, hittar på och har sig. På dagis igår klarade hon att lägga ett pussel nästan helt själv, bara dagisfröken visade var bitarna skulle ligga.

För att återgå till det där personliga som jag mest nuddar vid - jag ska fundera lite på saken, så får jag se vad som händer.

ord a´la skrutt

Liten ordlista vid 18 månader:

Höa - höna
guck - mjölk
katt - katt
stäa - stjärna
bott - båt
sytt- sylt
gas - glass
tattar - vantar
fiar - fingrar
sååa - sova
lia hä - ligga här
gå ne - gå ner
kodil - krokodil
blöa - blöja
ba a - bada
bakka - baka
bokk - bok
ita - rita
kloa - klossar

Ja, listan kan göras mycket, mycket längre, hon är ju så duktig vår lilla skatt!

Kenza

Hrm... jag som aldrig känner igen någon kändis, förutom den där dramatenskådisen från Måsen som satt bredvid mig på 76-an en dag, spanade in Kenza vid min busshållplats på väg hem från dagis idag.

Hon såg inte det minsta ut som en modell, såg liten och inte alls lång ut, men väldigt söt såklart.

Räknas föresten Kenza som en kändis? Jag har aldrig läst hennes blogg, utan känner bara till den genom bloggkommentatorerna och enstaka inlägg som jag läst på grund av dem. Hon är typ hundra år yngre än jag, och av det lilla jag har sett så väljer jag hellre andra bloggar. Men ändå, vid min busshållplats!

Nu när jag gick in på Kenzas blogg för att länka, så såg jag att hon måste skrivit det sista inlägget precis innan hon gick till bussen och stötte på oss. Mig och skruttan alltså.

så bra är jag

Att jag fick 88 poäng på ett allmänbildningstest! Endast en av fem är lika allmänbildade ;-) Det exakta genomsnittet är 63,4 rätt. Maximalpoängen är 120.

Frågorna var dock i mitt tycke väldigt ojämt svåra - vissa kategorier var hur krångliga som helst, andra sjukt lätta. Eller så har det bara med mina intressen att göra.