så blev jag påmind om min ambulansfärd
Plötsligt insåg jag: för snart åtta månader sedan så var det jag som låg därinne i ambulansen, nästan precis samma tid. "Min" ambulans var nog där en tio-femton minuter senare (vid halv tio var vi i alla fall på Skurubron) men den måste ha fajtats med lika många bilar.
Och därinne låg jag i godan ro (hrm...) och födde barn och hade ingen aning om att det var så mycket trafik utöver ambulansen.
Sen slog mig nästa tanke: vilken tur att det blev som det blev. Annars hade nog lillebror fötts i vår bil. Vi har ju själva inga möjligheter krångla oss fram snabbare i bilkön...
gladaste killen
Bilden är ifrån när vi var hemma hos mormor, men han är ju världens sötaste på den, så i brist på fler inladdade bilder så får det bli den här.
sprattelgubbe
Nu ska jag ringa telia eftersom vi inte kan prata i våra vanliga telefoner, det bara skrapar.
sisyfos
Stackars lillebror. Hans favoritsysselsättning är ju inte att ligga på rygg, men så fort jag lägger honom på mage så vänder han sig till rygg istället. Knas. Han kan ju inte ävnda sig tillbaka, utan blir sur istället. Tre gånger inom loppet av e nminut har jag vänt tillbaka honom. Nu får det räcka. Lär dig den hårda vägen!
Åh, vilken schysst leksak!
Oups, dags igen!
Jobbigt det här. Bäst att vila en stund.
Vad sjutton hände nu???
rekord!
Han sover allra helst på mage, och jag vet ju att bebisar egentligen inte får sova så. Men om jag lägger honom på mage kan jag till och med lägga ner honom vaken i sängen och han somnar själv efter ett par minuter, och han sover så otroligt mycket bättre. Så jag låter honom. Hemska jag.
jaså
en ny bebis
Nyss så somnade han på mage i vår säng, jag skulle bara lägga honom där medan jag plockade upp skruttan ur badkaret, men på den tiden hann han alltså somna. Bara sådär. Så har han börjat få tag på sina leksaker lite grann, och jag anar lite ljud när han skrattar. Det kommer.
Helst plötsligt kommer suget efter fler barn. Det där med "ska jag uppleva det här för sista gången" fast vi har så mycket första gången kvar att uppleva. Och fast jag tycker det räcker nu, egentligen.
inte nu igen
lillebror har ett nytt intresse
Älskade bebis!
I går kväll
fyra timmar
ledsamt men sant
Det har ju varit några jobbiga dagar härhemma, med mycket skrik och matvägran. Idag föll jag till föga, och efter en flaska vid halv åtta i morse sov lillebror ända till elva. Sen åt han en flaska till (efter att ha vägrat bröstet), fick en ny blöja, och så var han vaken tills han somnade (hrm. otippat!) vid tolv i min famn.
Magen verkar bli bra med minifom, i alla fall bättre, och så länge han kan tänka sig bröstet på natten så känns det ändå rätt ok. Så länge dagarna - och kvällarna! funkar, så är vi nog nöjda hela familjen. Det enda som känns trist att ända tills typ kl 18 i måndags, så fungerade ju amningen plötsligt så bra, jag minskade jättemycket på ersättningen och vi hade en glad bebis här hemma. Sen var det som att trycka på en knapp och det var bara vägran. Nu orkar jag inte hålla på mer, nu får det bli som det blir. Det som känns mest jobbigt är att behöva krångla med dessa flaskor när man ska iväg och så, har någon bra tips så vore jag jätteglad.
Pinsam händelse 2
Vi är på väg hem från dagis, när lillebror gnyr till i vagnen. Samtidigt går ett gäng tonåringar förbi. Just då flyger två kaskadspyor upp ur bebismunnen, lite landar på trottoaren, lite i vagnen och mycket på lillebror. Tur att ingen blev träffad.... Jag fattar inte hur en spya kan fara så långt dock...
Vad har hänt?
Hrm?
hungigast i stan...
Eller så är det magknip som spökar. Jag botar med bröstet hur eller hur. Han somnar väl till slut.
amning - igen
Annars är det sol idag, och så fort jag kan ska jag gå ut.
ännu en jobbig natt
Efter att ha sovit som en liten ängel i sin säng sen sju- halv åtta så vaknade lillebror vid halv elva och var såklart hungrig. Sen ville han inte somna om, så jag gick som överrenskommet med älsklingen ner till tv-rummet för att slippa väcka skruttisen. Där somnade vi till slut, så halv ett när jag vaknade till kunde jag lägga mig i sängen igen . Strax efter tre var det dags igen, då somnade han om efter maten, men vaknade igen vid kvart över fyra, och tyckte det var morgon. Det tyckte inte jag, men det tog ändå en dryg timme innan jag kunde gå och lägga mig igen.
Sen somnade han sött på mage i babygymmet, och efter dagispromenaden är han såhär nöjd.
glömde ju
en solig tisdag våren 2009
Så nu kör vi viljornas kamp härhemma. Bebisen vinner dock alltid.
bästa leendet
Fick jag av sonen idag!