Ord & kärlek

Jag trodde nästan att skruttisen var på väg att sluta med napp, för två nätter i rad har hon själv lagt bort nappen och somnat utan. En kväll sa hon till och med att hon inte ville ha nappen.

Nu har hon dock somnat med den två nätter i rad igen. Jag håller ändå tummarna, vad skönt för henne att kunna välja bort själv, och att inte vi ska behöva tvinga henne. Jag kommer ändå inte ligga på att hon ska sluta med den än, till sommaren kanske, hon har den ändå bara när hon sover och på kvällen när hon är trött.

Nu har tre karlar burit upp stenskivorna. Det lät så jobbigt att jag bara ville gömma mig längre ner i soffan, och jag känner mig väldigt glad att de inte ser mig. Latmask.

Hittade detta på Wikipeda (iofs):

"Till skillnad från basalt har diabas inte bildats uppe på jordytan. Bergarten har bildats genom att den kristalliserat halvvägs upp till jordskorpans övre partier. Diabasens hårdhet orsakas av en relativt hastig avkylning som resulterat i en tät och hård bergart. Då diabas också innehåller en del järn är den relativt tung och en kubikmeter väger cirka 3 ton. "



 Exempelbild.

Insnöat byggavfall!



Skruttan älskar snön, helst att åka pulka i eller kanske att smaka på snöbollarna. Synd att det ska töa redan imorgon...

Såhär såg det ut för oss när det var som värst, nu har vi kunnat bära upp en del grejer och fått lite skåp klara som vi kunnat lägga in grejer i.



TV-rum/sovrum/lekrum



Matplats samt skruttans rum



Arbetsrum/garderob



Tvättstuga/kök

Såhär ser vårt gamla kök ut. Eller, förlåt. Så här såg vårt gamla kök ut.





Några nya skåp är uppe i alla fall. Och de nya fina golven skymtar!



Ny diskbänk och diskmaskin!

Idag ska de släpa upp våra bänkskivor i sten. Jag är inte avundsjuk, köket är ju på övervåningen i ett sutteränghus, och stenskivorna är rätt tjocka och stora.

Lite grann känner jag mig som en skolkare, för jag skulle nog kunnat jobba. Å andra sidan så har jag fortfarande svårt att äta och är ganska matt, så kanske inte. Jag fick i alla fall i mig en smörgås imorse, även om det gav mig lite magknip så är det nog mer för att kroppen måste ta hand om föda än för att jag fortfarande är sjuk.
Gick in på jobbmailen för att meddela min kollega, och blev lite stressad av alla jobbmail jag måste ta tag i, så jag loggade snabbt ut och tänkte att det blir något för imorgon istället. Det är så stressen ska hanteras!

Nu ska jag sortera lite bland alla foton här på datorn, och sedan försöka lägga in de nytagna, så får ni se hur det blir härhemma. Igår åkte lite luckor på plats, och det känns som om jag kommer fullständigt älska vårt nya kök.

Har ju glömt lägga ut bilderna på vårt matbord och stolar som vi beställt på Mio. De hade ett bra erbjudande, så vi slog till...

 Tre sådana här stolar ska vi ha.

 och tre sådana här.



Så här ser själva bordet ut.

Jag och skruttan tog pulkan till affären i lördags eftermiddags. Jag ska försöka lägga ut lite bilder när jag orkar. Idag snöar det än mer,så härligt. Hoppas, hoppas att snön får ligga kvar. Älsklingen tyckte dock att det var måttligt roligt att gå ut kvart över sex på morgonen och skotta garageuppfarten medan jag låg i sängen och stönade över ont i magen.

Inte för att jag vill klaga men (jo, det vill jag!) jag måste bara påpeka att det blev ännu en kräkattack från skruttisen i fredags natt. Denna gång - såklart - i sängen. Jättekul halv ett på natten.

Idag är det min tur, vaknade halv fem och gick upp och kräktes. Känns inte alls kul att förlora pengar på att inte kunna jobba, dessutom är ju snickaren här och grejar, så det är inte direkt lugnt hemma. Älsklingen både hämtar och lämnar på dagis i alla fall, så jag slipper ta hand om skruttan.

Hon började förövrigt gråta när jag sa att jag var sjuk.

Jag har inte kunnat skriva något på länge, eftersom det varit så mycket här. I helgen var vi hemma hos mamma, träffade 2/3 av mina älskade syskon och passade på att slippa byggkaos ett par dagar. Jag fick också anledning att känna mig stolt, eftersom älsklingen skadade knät och hade jättesvårt att köra bil, vilket innebar att jag körde i stort sett hela vägen ner, nästan 40 mil, och drygt halva vägen upp till Stockholm igen. Jag som drar mig så för att köra... Som tur är gick det bra i alla fall, så nu kanske jag vågar mig på det lite mer framöver.

Skruttisen är värsta dagistjejen just nu, på vägen hem i förrgår så vrålade hon "JAG VILL INTE GÅ HEM" konstant ända tills vi var framme vid vårt hus, och det är en promenad på en sådär 15 minuter med min nya långsamma gångtakt. Inte helt kul. Jag fick spänna fast henne i vagnen för att hon inte skulle kasta sig ur, och dessutom så vägrade hon stå på benen så det blev en del bärande. Inte helt bra för min onda rygg.

Bebis har i alla fall sina livligare dagar numera, men det känns ändå som en lugn variant. Undrar om det säger något om könet? Gissningsleken fortsätter...

...eller, i magen då.

Och skruttan har gjort ett eget pärlhalsband på dagis. Nu vägrar hon ta det av sig. Tydligen satt hon i en dryg timme, fullt koncentrerad och sa "jag kan!" efter varje pärla.

För övrigt så hade hon en ny affektkramp när hon inte ville gå hem igår, som alltid så blir hon såklart rädd och ledsen, så dagisnappen fick följa med hen en sväng.

Känner mig rätt irriterad på det MVC som jag av någon anledning valde att gå på denna gång (tja, anledningen är att det är det som ligger närmast hemifrån). Ni kanske minns att det var stängt i somras, och jag var på ett annat på inskrivning. Dit fick jag åka vid två tillfällen för att lämna prover, först den vanliga gravid-screeningen, och sedan för kub-testet.

Idag när jag var tillbaka för vanlig koll, hos den barnmorska som jag ska gå hos nu, visade det sig att den första barnmorskan inte kryssat i rutan att labbet skulle kolla HIV på screeningen, vilket innebar att jag fick hoppa tillbaka till labbet och lämna blod igen. För ett HIV-test. Det känns ju lite sjukt. Dessutom läste jag i papprena när jag kom hem att labbet på provsvarslappen hade skrivit "Vill ni att vi ska göra detta test också så ring oss på tel XXXXXXX". Det borde ha räckt att en barnmorska i tid läste pappret och ringde labbet, så hade de kollat det med gamla provet.

Alltså förstod labbet att det bara missats att kryssa i en ruta, men ingen bemödade sig om att läsa papprena ordentligt, så jag fick krånga med att bli stucken igen, komma senare till jobbet för att lämna om ett prov och dessutom lägga tid på att irritera mig. Jag menar, HIV brukar ju inte direkt hoppa in i kroppen utan orsak. Det kräver ju lite sprutbyten, blodtransfusioner eller extremt mycket sex. Och jag kan ju säga att inget av det är något som jag har ägnat mig åt de senaste femton åren. Eller dessförinnan heller för den delen.

Allt såg i alla fall bra ut med bebisen, magen är lite mindre än medel, hjärtslagen sina stadiga 140 och hb:t sjunker stadigt. Järntabletter, here we go... Förra gången prioriterade jag mina rennie för överlevnadens skull, det känns som om jag kanske måste göra det även denna gång.

Idag kom jag på att det finns några fördelar med renoveringskaoset. Den allra största är att skruttisen är så fullt nöjd med att vältra sig i sängen med sitt lego en meter från tv:n med barnkanalen, medan jag samtidigt får vila min onda rygg i nämnda säng - i fred, trots allt.

Annars så är jag lite trött på denna eviga ryggvärk som förpestar min tillvaro. Min chef är jätterädd för att jag ska bli sjukskriven, så jag försökte lugna henne med att säga att ryggen mår som bäst när jag är på jobbet, särskilt med det nya höj- och sänkbara skrivbordet som ger mig möjlighet till precis lagom mycket rörelse under en dag. Då tyckte hon skämtsamt att hon ska kedja fast mig på kontoret tills januari. Hrm. Undrar om jag kan använda det som argument under nästa lönesamtal?

Det finns inga ord för att beskriva hur det ser ut hemma hos oss just nu, när vi bor på hälften av vår yta. Jag ska fota lite så ni får se med egna ögon istället.

Jag får halvt tvångstankar om att grannarna går för sig att vi ska sälja huset och flytta, att de spanar in genom våra fönster och funderar på var sjutton alla dessa pryttlar kommer ifrån. Fast egentligen är det nog jag som undrar. Sakerna tar aldrig slut, och jag som tycker att vi egentligen inte har så mycket grejer?

Jag har i alla fall packat så att det känns som om ryggen ska gå av. Älsklingen jobbar fortfarande, men är ledig imorgon, så snart blir det nog säcka ihop framför tv:n och överlåta resten av arbetet till honom. Jag vill ha egentld med bebisen.

I övermorgon kommer i alla fall hantverkarna, så snart bor vi på 80 kvadrat istället för 160.

- Titta, jag har hittit! (Titta vad jag har hittat)

- Många fotar (jag har två fötter)
Fårar = flera får
Musar = flera möss
- Ja ha många bröstar (tja, det känns lite tidigt att lära en tvååring att det heter bröstvårta, så hon är helt inne på att hon liksom jag och dessutom pappa har bröst.)

Skruttan böjer alla plural på ungefär samma sätt, och det är lika gulligt varje gång.