starkaste bebisen
Theodor igår, visst är han duktig?
bildbevis på sängsovande
Så det så! Igår sov han där 20 min på kvällen till och med, vi hanndricka en kopp te tillsammans jag och älsklingen, med två sovande barn!
sova säng
Andra gången lillebror sover i sin säng, jag tror att jag ska börja orka vänja honom vid den på allvar nu, i varje fall på dagarna, så kanske kvällarna går bättre sen. Samsovning är ju inte riktigt min grej, även om det är lättare nu när han är lite större i alla fall. Han somnade så gott i babybjörnen, men jag har också funderingar på att köpa en sjal. Vet dock inte om jag verkligen skulle använda den, och det är ju rätt dyrt. Skulle vara lite skönt att slippa vagnen, men jag undrar om det inte blir lite tungt ändå...
Någon som vet och eller har erfarenhet av att bära i sjal? Babybjörnen blir ju lite tung för axlarna efter ett ganska kort tag, trots lillebrors ringa vikt.
Någon som vet och eller har erfarenhet av att bära i sjal? Babybjörnen blir ju lite tung för axlarna efter ett ganska kort tag, trots lillebrors ringa vikt.
mot nya tyngder
Lillebror vägde hela 3360 g igår på sin 4-veckorsdag. 4-veckorsprogrammet hade han dock ingen större lust att vara med på, så det får bli på fredag. Då får skrutt följa med till bvc och leka i väntrummet, kommer hon nog gilla - det finns mycket roliga saker där. Älsklingen har givit ett halvt löfte om att sluta vid lunch på fredag, hoppas verkligen att det blir så. Då ska vi hitta på något, vad har vi inte bestämt än.
gasattack
Det verkar som om lillebror är mer än lovligt gasig i magen, för igår var en grinig kväll. Dessutom tror jag han växer så det knakar, för i natt ammade han var tredje timme, ovanligt ofta.
ätardag
Lillebror vill inte alls sova idag, utan äter hela tiden. jag får ingen ordning på rutinerna, provade med bara bröstet under förmiddagen, men det har slutat med ett par flaskor ersättning ändå, båda halvätna, förhoppningsvis av amningen. Men det är lite typiskt, för skruttan drog av sig blöjan och kissade i sängen i natt, så jag måste försöka få ordning på hennes säng under dagen. Håll alla tummar för att han somnar nu!
bvc
Igår var vi tillbaka på bvc, och lillebror hade gått upp 50 g, det vill säga, kurvan pekar inte neråt längre i alla fall. Men 50 g är ju nästan löjligt lite. Det som är bra är att bvcsköterskan är väldigt bra, hon sa faktiskt själv att man inte ska stirra för mycket på kurvorna utan istället på hur han mår och vad han får i sig. Som förra gången vägde vi, ammade och vägde igen för att se hur mycket han egentligen får i sig, och det är ganska lite trots att han ser ut att äta ganska effektivt.
Lillebror har i allafall blivit tre veckor gammal. Såhär skrev jag om skruttan när hon var tre veckor:
"Idag är Corinne tre veckor gammal! Hon har börjat le ofta nu, idag fick jag ett par härliga stora smajl, och hon log åt sin kaninspeldosa. Nu har hon precis vaknat och ligger och mornar sig i sin säng med den andra speldosan, som nog också är en kanin... "
Lillebror ler inte än, och han sover inte i sin säng, han mest äter och sover. Och såklart tittar på mig med stora förvånade ögon. Gosungar!
Lillebror har i allafall blivit tre veckor gammal. Såhär skrev jag om skruttan när hon var tre veckor:
"Idag är Corinne tre veckor gammal! Hon har börjat le ofta nu, idag fick jag ett par härliga stora smajl, och hon log åt sin kaninspeldosa. Nu har hon precis vaknat och ligger och mornar sig i sin säng med den andra speldosan, som nog också är en kanin... "
Lillebror ler inte än, och han sover inte i sin säng, han mest äter och sover. Och såklart tittar på mig med stora förvånade ögon. Gosungar!
hungrig kille
Igår ville inte lillebror ha någon annan mat än bröstet, så jag ammade i princip hela kvällen vilket gick bara för att min vän E var och hälsade på. när han inte åt så grinade han, och skruttan fick ett par trotsutbrott så E fick något vilt i blicken ibland och undrade hur jag höll ihop. Skruttan somnade sent, först vid halv tio, hon tycker det är så roligt när E är här.
Lillebror fick en fin randig body från katvig i present och skruttan fick en söt handduk.
Jag gick och lade mig vid tolv och ammade alltså efter fyra timmar, väckte lillebror strax efter fyra i enlighet med anvisningarna, och sen vaknade han av sig själv strax efter sju, så natten funkade bra. I morse däremot så har han ammat konstant igen, och förutom det gråtit, men han lapade i sig 30 ml av tillägget och verkade rätt nöjd. Nu kräktes han och ammar igen. Skruttan är hemma idag, och sitter bredvid mig och leker med bilar. Sötnos.
Lillebror fick en fin randig body från katvig i present och skruttan fick en söt handduk.
Jag gick och lade mig vid tolv och ammade alltså efter fyra timmar, väckte lillebror strax efter fyra i enlighet med anvisningarna, och sen vaknade han av sig själv strax efter sju, så natten funkade bra. I morse däremot så har han ammat konstant igen, och förutom det gråtit, men han lapade i sig 30 ml av tillägget och verkade rätt nöjd. Nu kräktes han och ammar igen. Skruttan är hemma idag, och sitter bredvid mig och leker med bilar. Sötnos.
jag känner mig värdelös
BVC-besöket idag blev inte alls roligt. Lillebror har GÅTT NER i vikt till 3070 g. Så nu blev han ordinerad att prova tilägg av ersättning morgon, middag och kväll, efter amning, så han inte går ner mer. Jag måste dessutom väcka honom om han skulle sova mer än fyra timmar på natten för mer amning. Jag förstår ingenting, jag ammar varannan timme, och han har ett fint tag och allt ser bra ut då de tittar när han ammar. Vi vägde om honom efter amning och då hade han lagt på sig tio g, vilket tydligen är lite. Detta kanske är orsaken till hans grinighet? Nu har vi fått ny tid på måndag för att kolla vikten igen.
rörlig i överkant
Är det bara min bebis som inte ligger still vid amning? Han ska titta på allt och vrider huvudet plötsligt åt alla håll och kanter, och bryr sig inte det minsta om att bröstvårtan sitter fast.
Dr Jekyll & mr Hyde
Tiny tog så fina bilder i lördags, så jag snor en och lägger den här.
På dagarna är lillebror mr Hyde, skriker, skriker, skriker och vill bara hänga vid mina stackars sargade bröst. På nätterna sover han som en liten prins.
Idag verkar det hela dock lite ljusare, han somnade alldeles själv i mjukliften när jag hjälpte skruttan med ytterkläderna infördagispromenaden. Igår gick det inte lägga honom ur famnen ens för en minut på hela dagen, inte ens när han sov. Vilken skillnad. Nu är han på väg att vakna, så han verkar inte sova kvar länge efter att vi kommit in. Önskar att han kunde sova ute i vagnen, men vårt hus är inte skapat riktigt för det, och så har vi ju det där råttproblemet.... Suck.
Tiny & min älskade skrutta.
lite kaos
Usch, det har varit en ganska jobbig vecka. Stundtals har jag undrat hur det ska gå när älsklingen börjar jobba på måndag. Det började med att amningen började strula, lillebror har ett jättebra tag - när han väl hittar rätt, men att hitta rätt verkar stundtals vara en omöjlighet för honom, trots att han ibland klarar det hur bra som helst. Jag har fortfarande ont också, det minns jag inte att jag hade med skruttan, men det var kanske så.
Sen fick jag mjölkstockning och feber, frossa osv på ena bröstet, och efter någon dag blev det det andra också. När det väl var över så var det dags för någon amningsperiod, när lillebror i stort sett inte sov mer än fem minuter på två dygn om han inte kåg vid bröstet eller på mig i alla fall. När den var över fick jag ett bra dygn, men i natt sov lillebror 6 timmar i sträck. Och det låter ju lyxigt, men brösten hann bli så välfyllda och han hann bli så hungrig att det var ännu svårare att få honom att börja amma, vilket har gjort att jag nu har ett bröst som är alldeles rött och gör skitont igen. Men det är väl bara att hålla ut, det ska väl bli bättre antar jag.
Sen fick jag mjölkstockning och feber, frossa osv på ena bröstet, och efter någon dag blev det det andra också. När det väl var över så var det dags för någon amningsperiod, när lillebror i stort sett inte sov mer än fem minuter på två dygn om han inte kåg vid bröstet eller på mig i alla fall. När den var över fick jag ett bra dygn, men i natt sov lillebror 6 timmar i sträck. Och det låter ju lyxigt, men brösten hann bli så välfyllda och han hann bli så hungrig att det var ännu svårare att få honom att börja amma, vilket har gjort att jag nu har ett bröst som är alldeles rött och gör skitont igen. Men det är väl bara att hålla ut, det ska väl bli bättre antar jag.
lite tid för att berätta om förlossningen
Lillebror sover i pappas famn, och skruttan leker för fullt. Hon är jätteglad åt sin lillebror och vill mer än gärna gå och klappa på honom eller hålla i honom, det är knappt han får vara i fred en sekund.
Förlossningen ja. Jag ringde in vid sju eftersom det verkade som om det börjat, svaga värkar rätt oregelbundet allt mellan var tredje minut till var tionde. Alltså varken regelbundet eller ont. Vi kom fram till att när det börjar göra lite mer ont så kommer jag in, och att de håller en en plats åt mig eftersom det gick fort förra gången. Min bror och farmor gick iväg med skruttan till dagis vid kvart i nio. Jag hade en tens hemma som jag betalat 450 spänn i hyra för, men hade inte börjat använda den än, inte heller badat eller något. Det var ju lungt, värkarna kändes knappt. Strax innan nio så sa vi att vi åker in snart, vid strax efter nio kom en jätteond värk och jag ville åka på en gång. I den sekunden insåg älsklingen att vi var inparkerade och ringde dagis för att min bror skulle skynda sig hem och flytta bilen. Det var bara det att två värkar senare började krystvärkarna. Så älsklingen ringde förlossningen som ringde ambulansen och instruerade mig hur jag skulle andas för att hålla emot så mycket som möjligt för att vi skulle hinna in. Ambulansen var som tur var i Nacka så vi hade århundradets uppvisning här på gatan i sportlovsstarten. Lagom till frukost fick alla grannar se en amublans och en akutbil hämta upp oss, mig nerför trappan på en bår. Skitjobbigt var det att hålla emot alla krystvärkar, konstig känsla att inte få göra något. Älsklingen fick sitta i akutbilen, men vi hann bara till Skurubron som ligger max fem minuters körning härifrån innan jag inte kunde hålla emot längre och bebisen kom. Redan när de bar in mig i bilen kände jag hur hinnorna buktade ut en bra bit, så det var liksom hopplöst. Älsklingen är lite ledsen över att han inte var med när bebisen kom vilket jag definitivt förstår.
Bebisen skrek inte direkt när han kom ut, de fick suga lite, ge honom lite syrgas och putta lite på honom, men efter någon minut var det helt ok. Vi stannade vid Danvikstull så älsklingen fick veta att han fått en son och de kunde lyssna lite på hans hjärtljud.
Väl på förlossningen fick jag sy en del, liksom förra gången. Nu ska lillen äta igen, på återseende!
Förlossningen ja. Jag ringde in vid sju eftersom det verkade som om det börjat, svaga värkar rätt oregelbundet allt mellan var tredje minut till var tionde. Alltså varken regelbundet eller ont. Vi kom fram till att när det börjar göra lite mer ont så kommer jag in, och att de håller en en plats åt mig eftersom det gick fort förra gången. Min bror och farmor gick iväg med skruttan till dagis vid kvart i nio. Jag hade en tens hemma som jag betalat 450 spänn i hyra för, men hade inte börjat använda den än, inte heller badat eller något. Det var ju lungt, värkarna kändes knappt. Strax innan nio så sa vi att vi åker in snart, vid strax efter nio kom en jätteond värk och jag ville åka på en gång. I den sekunden insåg älsklingen att vi var inparkerade och ringde dagis för att min bror skulle skynda sig hem och flytta bilen. Det var bara det att två värkar senare började krystvärkarna. Så älsklingen ringde förlossningen som ringde ambulansen och instruerade mig hur jag skulle andas för att hålla emot så mycket som möjligt för att vi skulle hinna in. Ambulansen var som tur var i Nacka så vi hade århundradets uppvisning här på gatan i sportlovsstarten. Lagom till frukost fick alla grannar se en amublans och en akutbil hämta upp oss, mig nerför trappan på en bår. Skitjobbigt var det att hålla emot alla krystvärkar, konstig känsla att inte få göra något. Älsklingen fick sitta i akutbilen, men vi hann bara till Skurubron som ligger max fem minuters körning härifrån innan jag inte kunde hålla emot längre och bebisen kom. Redan när de bar in mig i bilen kände jag hur hinnorna buktade ut en bra bit, så det var liksom hopplöst. Älsklingen är lite ledsen över att han inte var med när bebisen kom vilket jag definitivt förstår.
Bebisen skrek inte direkt när han kom ut, de fick suga lite, ge honom lite syrgas och putta lite på honom, men efter någon minut var det helt ok. Vi stannade vid Danvikstull så älsklingen fick veta att han fått en son och de kunde lyssna lite på hans hjärtljud.
Väl på förlossningen fick jag sy en del, liksom förra gången. Nu ska lillen äta igen, på återseende!
född i ambulansen, men här nu!
Bloggen kommer nog gå på sparlåga ett litet tag, eftersom vi nu är hemma och ska få ihop vår familj på fyra. Men lillebror är född i ambulansen fem minuter efter att det bar av hemifrån, efter tre smärtsamma öppningsvärkar innan krystvärkarna började. 3240 gram och 50 cm lång. Den stora händelsen skedde i måndags, 9.30 kom han.
hela familjen samlad
Idag är alla i familjen sjuka utom jag.
De ligger i varsin soffa och sover, själv ska jag ta tag i tvättstugan är planen. Vill ju ha fint här inför bebisens ankomst.
Vi har grubblat lite på namn igår, har ett par tjejnamn på lut om det mot förmodan skulle vara en liten tjej. Vad sägs om Noelle eller Vendela?
Som killnamn har vi fortfarande Teodor, eventuellt Sebastian eller Casper, men det känns som om det blir en liten Teodor ändå...
De ligger i varsin soffa och sover, själv ska jag ta tag i tvättstugan är planen. Vill ju ha fint här inför bebisens ankomst.
Vi har grubblat lite på namn igår, har ett par tjejnamn på lut om det mot förmodan skulle vara en liten tjej. Vad sägs om Noelle eller Vendela?
Som killnamn har vi fortfarande Teodor, eventuellt Sebastian eller Casper, men det känns som om det blir en liten Teodor ändå...
äntligen helg
Det kommer bli en stressig sista vecka på jobbet nästa vecka, men det kommer väl förhoppningsvis mest innebära att tiden går fort. Det mesta känns tyvärr rätt jobbigt nu, med ryggvärk och ont förutom den ständiga halsbrännan som tar över dagarna.
Bebisen sparkar och har sig så att hela jag hoppar. Jag tror faktiskt inte att skruttan var såhär livlig när det var så kort tid kvar. Det gör att jag ställt in mig på att gå över tiden, det känns orealistiskt att det bara ska vara fyra veckor kvar. På lunchen igår berättade en kollega att hennes son kom tio dagar för tidigt, men att värkarna häll på i tre dygn. Då väljer jag nog hellre att gå över ett par dagar och få en förlossning på en tio timmar kanske, sålänge de första timmarna är lugna. De fem och en halv som det tog för skrutt att komma ut är alldeles för snabbt, det stressar mig.
Jag har ju fått hem en tens, men precis som förra gången så drar jag mig för att ta tag i att lära mig den. Varför gör jag så?
Bebisen sparkar och har sig så att hela jag hoppar. Jag tror faktiskt inte att skruttan var såhär livlig när det var så kort tid kvar. Det gör att jag ställt in mig på att gå över tiden, det känns orealistiskt att det bara ska vara fyra veckor kvar. På lunchen igår berättade en kollega att hennes son kom tio dagar för tidigt, men att värkarna häll på i tre dygn. Då väljer jag nog hellre att gå över ett par dagar och få en förlossning på en tio timmar kanske, sålänge de första timmarna är lugna. De fem och en halv som det tog för skrutt att komma ut är alldeles för snabbt, det stressar mig.
Jag har ju fått hem en tens, men precis som förra gången så drar jag mig för att ta tag i att lära mig den. Varför gör jag så?
Om du inte vill veta, läs inte vidare
Ni har så fel, älskade systrar - det hon trodde var att det är en kille!
jag vet!
Var på ultraljud i veckan, och fick frågan om jag ville veta könet om hon kunde se det. Så eftersom jag vet att älsklingen verkligen ville veta, så sa jag ja, och fick veta vad det troligen är i alla fall - med viss reservation. Det känns speciellt måste jag säga, på ett väldigt bra sätt.
Så vet jag att bebisen vägde 1500 g ca i tisdags, tänk att de redan är så stora!
Så vet jag att bebisen vägde 1500 g ca i tisdags, tänk att de redan är så stora!
nåldyna igen
Känner mig rätt irriterad på det MVC som jag av någon anledning valde att gå på denna gång (tja, anledningen är att det är det som ligger närmast hemifrån). Ni kanske minns att det var stängt i somras, och jag var på ett annat på inskrivning. Dit fick jag åka vid två tillfällen för att lämna prover, först den vanliga gravid-screeningen, och sedan för kub-testet.
Idag när jag var tillbaka för vanlig koll, hos den barnmorska som jag ska gå hos nu, visade det sig att den första barnmorskan inte kryssat i rutan att labbet skulle kolla HIV på screeningen, vilket innebar att jag fick hoppa tillbaka till labbet och lämna blod igen. För ett HIV-test. Det känns ju lite sjukt. Dessutom läste jag i papprena när jag kom hem att labbet på provsvarslappen hade skrivit "Vill ni att vi ska göra detta test också så ring oss på tel XXXXXXX". Det borde ha räckt att en barnmorska i tid läste pappret och ringde labbet, så hade de kollat det med gamla provet.
Alltså förstod labbet att det bara missats att kryssa i en ruta, men ingen bemödade sig om att läsa papprena ordentligt, så jag fick krånga med att bli stucken igen, komma senare till jobbet för att lämna om ett prov och dessutom lägga tid på att irritera mig. Jag menar, HIV brukar ju inte direkt hoppa in i kroppen utan orsak. Det kräver ju lite sprutbyten, blodtransfusioner eller extremt mycket sex. Och jag kan ju säga att inget av det är något som jag har ägnat mig åt de senaste femton åren. Eller dessförinnan heller för den delen.
Allt såg i alla fall bra ut med bebisen, magen är lite mindre än medel, hjärtslagen sina stadiga 140 och hb:t sjunker stadigt. Järntabletter, here we go... Förra gången prioriterade jag mina rennie för överlevnadens skull, det känns som om jag kanske måste göra det även denna gång.
Idag när jag var tillbaka för vanlig koll, hos den barnmorska som jag ska gå hos nu, visade det sig att den första barnmorskan inte kryssat i rutan att labbet skulle kolla HIV på screeningen, vilket innebar att jag fick hoppa tillbaka till labbet och lämna blod igen. För ett HIV-test. Det känns ju lite sjukt. Dessutom läste jag i papprena när jag kom hem att labbet på provsvarslappen hade skrivit "Vill ni att vi ska göra detta test också så ring oss på tel XXXXXXX". Det borde ha räckt att en barnmorska i tid läste pappret och ringde labbet, så hade de kollat det med gamla provet.
Alltså förstod labbet att det bara missats att kryssa i en ruta, men ingen bemödade sig om att läsa papprena ordentligt, så jag fick krånga med att bli stucken igen, komma senare till jobbet för att lämna om ett prov och dessutom lägga tid på att irritera mig. Jag menar, HIV brukar ju inte direkt hoppa in i kroppen utan orsak. Det kräver ju lite sprutbyten, blodtransfusioner eller extremt mycket sex. Och jag kan ju säga att inget av det är något som jag har ägnat mig åt de senaste femton åren. Eller dessförinnan heller för den delen.
Allt såg i alla fall bra ut med bebisen, magen är lite mindre än medel, hjärtslagen sina stadiga 140 och hb:t sjunker stadigt. Järntabletter, here we go... Förra gången prioriterade jag mina rennie för överlevnadens skull, det känns som om jag kanske måste göra det även denna gång.
det gick bra
Jadå, ultraljudet gick bra. Men det efterlämnade ändå en lite bitter eftersmak, vilket känns jättetrist. För det första fick vi vänta en kvart innan vi fick komma in, alltså en kvart efter tiden vi skulle varit där, och sedan var det hela över på femton minuter. Hon slängde till oss en bild, inte alls som förra rutinul där vi fick fyra bilder och så titta på fler och välja de bästa. Dessutom är bilden lite konstig och man ser inte alls så bra som på de andra bilderna vi har hemma. Jag vet ju att allt är ok, det både hörde och såg vi ju, men dessutom så ligger moderkakan just nu för långt ner så jag måste göra om det i v. 30. Troligen, eller med största sannolikhet, så kommer den ha flyttat sig uppåt då, annars så kan man få blödningar och har inget annat val än kejsarsnitt. Ungefär.
Så tråkigt att vi inte fick samma tid att njuta som med skruttan, att det kändes stressat och forcerat, som om hon tyckte det räckte med bara kort tid eftersom vi gjort kub-testet, fast vi båda hade sett fram emot att få se bebisen. Nåja.
På kvällen hittade jag sedan mitt allra första gråa hår, så nu är det utförsbacken som gäller... Hahaha... Eller så får jag skylla på stressen den senaste tiden.
Så tråkigt att vi inte fick samma tid att njuta som med skruttan, att det kändes stressat och forcerat, som om hon tyckte det räckte med bara kort tid eftersom vi gjort kub-testet, fast vi båda hade sett fram emot att få se bebisen. Nåja.
På kvällen hittade jag sedan mitt allra första gråa hår, så nu är det utförsbacken som gäller... Hahaha... Eller så får jag skylla på stressen den senaste tiden.