riktig höst

Jag har inte kunnat skriva något på länge, eftersom det varit så mycket här. I helgen var vi hemma hos mamma, träffade 2/3 av mina älskade syskon och passade på att slippa byggkaos ett par dagar. Jag fick också anledning att känna mig stolt, eftersom älsklingen skadade knät och hade jättesvårt att köra bil, vilket innebar att jag körde i stort sett hela vägen ner, nästan 40 mil, och drygt halva vägen upp till Stockholm igen. Jag som drar mig så för att köra... Som tur är gick det bra i alla fall, så nu kanske jag vågar mig på det lite mer framöver.

Skruttisen är värsta dagistjejen just nu, på vägen hem i förrgår så vrålade hon "JAG VILL INTE GÅ HEM" konstant ända tills vi var framme vid vårt hus, och det är en promenad på en sådär 15 minuter med min nya långsamma gångtakt. Inte helt kul. Jag fick spänna fast henne i vagnen för att hon inte skulle kasta sig ur, och dessutom så vägrade hon stå på benen så det blev en del bärande. Inte helt bra för min onda rygg.

Bebis har i alla fall sina livligare dagar numera, men det känns ändå som en lugn variant. Undrar om det säger något om könet? Gissningsleken fortsätter...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback