Bokklubbsmiddag
Har ju glömt den härliga bokklubbsmiddagen igår! Hemma hos älskade S. Tyvärr kom inte vännen H, hon verkar inte må så bra, och hon bad att vi skulle hoppa över henne nästa omgång, vilket känns lite konstigt, det där med att hon drar sig undan. Det var jättelänge sen jag träffade henne, och nu visade det sig att hon slutat sitt jobb på DN dessutom.
I alla fall, boken, "En sorts kärlek" av Ray Kluun (läs en recension här och här) fick en femma av alla närvarande, vilket inte hänt någon gång förut på de snart tre år som vi haft vår bokklubb. Den var verkligen ovanligt ärlig, naken, sorglig och gräslig på samma gång. Tala om att inte maskera sanningen...
Så åt vi pinjenötspaj och gino, skruttan var med och var en liten ängel hela tiden.
Nu vaknar hon dock, och är rätt ledsen, hon måste drömma något knas, eller så är det hostan som väcker henne för hon har sovit oroligt hela kvällen.
Ja, Ray Kluuns bok berör verkligen ända in i märgen! Det är dessvärre många som hakar upp sig på otroheten, hur KAN HAN? Han gör ju ingenting som han inte alltid har gjort? Jag tycker det är en väldigt nära och naken skildring. Det kommer en fortsättning, på engelska först och främst, dock inte utgiven ännu. Men jag är lite darrig att läsa den, känns som om den första är oöverträfflig.. .-)
Jag har också svårt att förstå det hemska i att han fortsätter vara otrogen trots att frun är döende, det hemska är väl att han är otrogen över huvudtaget? Vi hamnade i en diskussion om att det kanske för vissa inte är lika illa med otrohet som för andra, att det kanske i vissa kulturer - och då pratar vi inte länder utan mer umgängeskretsar - är mer tillåtet.